Om allt och inget!

Vill ha sommar och sol, kunna ligga i gräset och pussas, dock på en filt.

Och jag gillar inte ens såna odjur...

Ja nu börjar man ju se ljuset i tunneln. Snart är det mars och då kan jag verkligen hoppas att det kommer att ges mer sol.

Sjukt sugen på att införskaffa ett par sådana här skor (dessa är från Scorett)  när det blir bättre väder. Får väl se hur det blir med det.

Det är de små sms:en, pussarna jag får på håret eller i pannan eller den där lilla repliken som får mig att bli alldeles varm inom mig. För det är då jag känner mig uppskattad och att han verkligen bryr sig om just mig.

Sitter och väntar på ett jädrans paket, sen ska jag hinna iväg till Höör för den sista uppdateringen. Sen ska jag bli uppvaktad hela kvällen, haha! Nej inte riktigt, men får lagad middag och det är ju verkligen inte helt fel. Fy attans vad bra jag har det just nu :)

 

Cplycklig!

Min mamma är min stora förebild. Hon är bäst helt enkelt! Sen kommer mormor och farmor på delad andra plats. De är båda två starka och fantastiska kvinnor som alltid har 100 bollar i luften samtidigt. Mormor kan dock vara lite för envis ibland, men det är väl därifrån min envisna sida kommer, haha!

Puss på er!

Hade en underbar kväll igår. Lagade taco, snackade en massa och tittade på "I rymden finns inga känslor". Som tur var fick den godkänt, haha!

Tyckte filmen var en riktig höjdare! Var tvungen att göra en variant på cplycklig-cirkeln, tror att det fanns fler stadium i filmen, men det blev rätt bra ändå. Tänk att den egentligen fungerar så, för inte så längesen så befann jag mig på ledsen-stadiet, idag är jag nog uppe i gladare-stadiet med småsteg över på cplycklig!

Efter en dag där jag suttit på huk, hoppat upp och ner, stått upp och burit massa saker så har jag träningsvärk i benen. Mina stackars benmuskler som för tillfället befinner sig i ide tycker inte alls om detta.. Men ja, då var saken i alla fall klar - efter nästa vecka ska jag börja träna igen.

Godmorgon februari!

Vilken månad jag har framför mig, haha! Ska göra något som jag aldrig tidigare har gjort - jag har infört ett köpstopp för den här månaden. Men i och med att jag ska jobba så har jag dragit gränsen vid 100 kr/dag, det blir till lunch och någon dricka.

Får jag se till att lära mig att bara använda pengar jag har.. Räknade nämligen lite kvitton igår och herrejösses vad ångest det gav mig.

Alltså max 100 kr per dag i 28 dagar. Så snälla uppmuntra mig nu och hjälp mig hålla det, haha!

Min filosofi är egentligen att man inte ska ångra något man gjort eller sagt. För allt bär med sig olika erfarenheter som man har nytta av senare i livet.

I somras ångrade jag mig lite att jag inte stannat kvar i Kalmar och läst klart på programmet där för då hade jag varit klar nu. Men sen blev jag lite klok igen och sa till mig själv att jag är lyckligare och mycket klokare nu än vad jag varit om jag stannat kvar, så varför ångra det då?

Sen kan jag väl ångra lite saker som jag inte tänker skriva här, saker som rör mitt "kärleksliv". Hur svag kan man egentligen vara för en annan människa? Väldigt svag och det är väl det jag kan känna att jag ångrar lite idag. Att jag inte satte ner foten och vände ryggen till när det var dags. Men som sagt, det har lärt mig otroligt mycket som jag bär med mig idag. Och man får faktiskt lov att en gång varit ung och dum...

Guuud, var ska man börja. Hade kunnat räkna upp så himla många pinsamma ögonblick som jag lyckats med. De flesta är dessvärre inte riktigt barnvänliga, eller mammavänliga för den delen, haha!

Så jag undrar vad jag egentligen kan skriva för att det inte ska komma tillbaka till mig sen. Hade jag varit Jennie hade jag haft en solklar historia att dela med mig. Den innehåller dessutom inga killar eller någon sprit, haha!

Men okej, jag kör ändå. Jag firade en gammal vän på hans student för något år sedan. Efter en väldigt solig dag, där jag dessutom lyckats låsa både mig och Jennie ute på hennes balkong det är dock en helt annan historia, var jag bjuden på studentfest. Jag hade varit hos frisören innan på dagen och fixade sedan i ordning mig och gick bort till studentfesten. Det var jättefint väder och vi alla satt ute och åt mat och vi drack. Ja inte drack vi alkoholfritt, nej vi drack vodka. Ren vodka. Och fyfan vad det gick åt skogen. Kan ju erkänna att jag sedan dess inte ens har luktat på ren vodka..

Jag bjöd i alla fall folket runt omkring på ett gott skratt... En hemsk känsla att vakna upp dagen efter och inte veta vart man befinner sig, eller vad man gjort för att förtjäna ett stort plåster på knäet, eller varför där ligger en handduk bredvid madrassen man sovit på, eller varför man inte har några kläder på sig, eller varför man får massa suspekta sms!

Var ska man börja! Tror jag skriver om ett barndomsminne som egentligen inte är så lyckligt.

Jag minns inte riktigt om det hände i fyran eller femman, men jag vet att det hände på min brors födelsedag. Jag och min kompis cyklade hemifrån henne upp till ICA-butiken här i byn. På väg tillbaka krockade våra styren och cyklarna satt ihop med varandra. Vi drog då åt varsitt håll, det slutade med att jag föll med cykeln åt höger och fick kompisen med hennes cykel ovanpå. Detta var dock inte allt. Mitt knä var böjt när jag landade vilket innebar att huden var utsträckt. Ja resulterade i att hela mitt knä ordagrant sprack. Huden sprack.

Brukar förklara det som att hålet på byxorna jag hade på mig var 2 mm stort, medan det på knäet var extremt stort. En snäll man som skulle häma sitt barn på dagis sprang dit och hjälpte oss, kompisen sprang hem till sin pappa och min mamma larmades om vad som hade hänt. Där kom ytterligare en förälder som skulle hämta på dagis och hjälpte mig, hon rullade även upp min byxa för att titta på såret. Det var då hos sa att jag inte bör titta på det. Oturligt nog fick min kompis syn på det och sa efteråt att hon hade drömt mardrömmar om det, haha stackare! Mamma förklarade senare att man såg in till benet..

Det hela slutade med en tur till akuten och 9 stygn på knäet. Idag har ärret blivit betydligt mindre. Jag har fortfarande ingen känsel på området omkring ärret.

Dagarna efteråt var jag hemma från skolan. Kommer ihåg att jag fick färgglada och söta teckningar från alla i klassen på min födelsedag.

Så, nu fick ni ett litet barndomsminne, haha!

Lovade att skriva om utbildningen och om jobbet jag har fått. Det är nämligen så att jag kommer att jobba som merchandiser för två sminkmärken i tre veckor framöver. Kommer vara ute i butik och uppdatera kosmetikmöbler och uppdatera sortimenten. Sjukt roligt!

I torsdag samlades vi i Malmö för att gå igenom vad jobbet egentligen innebär. Hur man fixar med möblerna och hela det där. Var trött i tankeverkstan efter den genomgången, att bara sitta och lyssna i flera timmar är inte riktigt min grej har jag kommit på.... Visst är det skönt att fortfarande lära sig saker när man är 22? Haha!

Idag befnner jag mig på utbildning från klockan 10.00-16.00 i Malmö. Återkommer med vad det är för utbildning. Kan i alla fall säga att jag fått jobb som börjar på måndag! Så grattis till mig!

Tänk va lycklig man var den dagen, galet lycklig!

För det första måste jag kommentera att jag har en mycket god vän som är expert på det här med drömmar, eller hur Bambam? Haha!

Då jag inte minns mina nattliga drömmar, tänkte jag skriva om mina dagdrömmar.

Jag drömmer om:
- En egen lägenhet
- Ett jobb med bra lön
- Att träffa en kille som vill satsa
- Köra runt i en auberginefärgad bil
- Ett jobb som får mig att må bra

Lite sådär lagom seriöst en onsdag, haha!

Ojojoj! Här kommer folk (vänenr) säkert ha en massa åsikter... Men jag väljer att titta åt sidan, haha! Dåliga vanor och laster... Hmmm... Kanske att jag är envis som en åsna? Jo men det är nog en dålig last OCH vana. Sen att jag är för nog med hur mitt hår ser ut. Kan aldrig bestämma mig för hur jag vill ha det.

Nu tänker nån säkert "vafan det räknas väl inte som en dålig last eller dålig vana" men jo för det tycker jag. I och med att jag inte röker, inte snusar och inte har några missbruksproblem, biter inte heller på naglarna.

En annan dålig vana är väl att jag shoppar för mycket. Pratade om en annan dålig vana i helgen och det är att jag inte kan slänga kläder, för tänk om det skulle bli populärt igen. På tal om det så måste jag leta upp en röd stickad tröja imorgon.. Hemskt om jag skänt bort det eller ännu värre lyckats sllänga den....