Om allt och inget!

Fick hem skorna härromdagen och kan tillägga att de kommer blir urtjusiga på brunbrända fötter i sommar!

Lite vilseledande kanske, för jag har bara ett syskon.

Marcus heter han, är tre år yngre än mig, men typ tre huvud längre. Nej nu överdrev jag lite, han är längre än mig i alla fall. Lång och stilig!

Vad ska man egentligen skriva om sitt syskon? Hur mycket man älskar honom och att han betyder si o så mycket? Nja, det vet han redan. Marcus är ju den bästa bror jag har (höhö)

För att lägga ribban ganska långt ner säger jag för det första - jag är inte troende. Tror inte på att det skulle finnas en Gud där uppe som bestämmer ens livsöde. Men däremot kan jag tycka idén är himla intressant. För var kommer egentligen människan ifrån, vem har bestämt att kvinnan ska se ut som hon gör med bröst och det dära. Eller att giraffen ska ha lång hals så att den kan äta löven högst upp i träden, eller att hästen har fått både man/lugg och svans som kan vifta bort flugorna. Det är ju inget annat än klokt påtänkt!

Min livsfilosofi, däremot, tycker jag är ganska så intressant. Vill gärna tro att när vi dör, så dör vi inte helt. Tror att själen på något sätt lever vidare. Nu menar jag inte att vi återföds som en hund eller ett bi eller något sånt. Men vad händer egentligen med ens själ när man går bort. Den kan ju inte bara sluta finnas, eller? Misstro mig nu inte, jag tror inte på spöken eller onda andar eller något sånt. Utan mer att man återföds som en annan person, med andra möjligheter, andra chanser. Tror inte heller att man kommer att återfödas på samma ställe som man varit i i ett tidigare liv, alltså kommer du inte träffa en människa och tänka "fan jag känner igen henne, undra om hon heter Lisa".

Det är rätt roligt att tänka på att själen återföds. Brukar alltid säga att jag ska bli plastikkirurg i mitt nästa liv. Ett ganska så annorlunda intresse som jag har kan man väl säga. Jag har i alla fall en ursäkt till att titta på alla sjukhusserier som går på tv:n - en perfekt förberedelse inför nästa liv.  

Fick den på mailen i söndags av Caroline :)

Söt va?

Trodde att det här skulle bli ganska så lätt att skriva om, men sedär jag hade fel. Vad är egentligen en favoritsak? Är det något man inte kan leva utan, eller något som betyder lite extra utan att man egentligen vet varför, eller är det kanske en struntsak men som för dig betyder så himla mycket mer. Kanske är det Ett klädesplagg som varit med om en massa roliga stunder. Ja ni fattar grejen - svårt!

Jag tänkte blanda lite hej vilt och kombinera allt jag skrivit ovan.

Ingånga Converse, ärvda dalahästar, sjal från Rhodos, rosettnyckelring från Ordning&Reda, min iPhone, favoritparfym från Stella McCartney, porslingsbabuschka, min klocka från DKNY och ett smyckesskrin.

..började i måndags!

Har redan minus på vågen vilket gör mig ännu mer taggad att fortsätta i samma spår.

Bloggen har halkat efter rejält! Idag är jag ledig och ska bara vara hemma, lovar att skicka ut blogginlägg fortare än fortast!

Fick dessa bilderna av Carolinis igår och idag.

Detta inlägg hade man säkert kunna göra på en rad olika sätt, men jag väljer att skriva vad vänner är och vad de har för betydelse för mig istället för att peka ut några speciella.

Vänner. De personer som står dig allra närmst. Det är de som vet allt om dig, som kan dig innan och utantill, vet hur du reagerar på lycka och på olycka, vet hur du behöver bli tröstad när du är ledsen, vet vad det är som gör dig glad. Det är de personer som du helt enkelt inte kan tänka dig att leva utan.

Om jag har några såna? Ohja! Senast igår när jag behövde lite tröst strömmade det in värmande kommentarer, söta bilder i inkorgen och söta sms. De alla tyckte inte att jag skulle vara själv, men jag ville inte träffa dem. Fick till och med en kommentar om att jag var lite löjlig, men det värmde för jag vet att hon sa det med kärlek.

Så ni som är mina vänner, jag älskar er!

Då var det återigen dags att börja på en ny kula. Känner mig inte direkt motiverad. Helgen har varit händelserik. Fylld med skratt, besvikelser, dans och tårar. En "härlig" blandning alltså...

För tillfället känns det som om jag har en liten djävul som sitter på min axel och bara trycker ner mig. Medan, å andra sidan, så sitter där en ängel på andra axeln som viskar små hoppfulla saker till mig. Trots det så ska jag tillåta mig va lite ledsen, i alla fall idag och kanske imorgon. Sen får vi se, kanske kan jag börja tro på vad ängeln säger...

Lånar Linus bild som visar ganska tydligt vad jag menar.

Hade en att göra-lista att gå efter idag. Och nu sitter jag här, tjugo i tre och har gjort allt. Har till och med hunnit måla naglarna, haha! 

På min att göra-lista: fixa med csn, handla present, städa, fixa räkningar, tanka, fixa med skolgrejer till nästa termin, tidrapportera till jobb, skickat massa mejl, läsa lite viktiga papper, skotta och fixa ihop en blomsterbukett.

Sådärja, nu kan jag bara njuta resten av dagen!