Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
För att lägga ribban ganska långt ner säger jag för det första - jag är inte troende. Tror inte på att det skulle finnas en Gud där uppe som bestämmer ens livsöde. Men däremot kan jag tycka idén är himla intressant. För var kommer egentligen människan ifrån, vem har bestämt att kvinnan ska se ut som hon gör med bröst och det dära. Eller att giraffen ska ha lång hals så att den kan äta löven högst upp i träden, eller att hästen har fått både man/lugg och svans som kan vifta bort flugorna. Det är ju inget annat än klokt påtänkt!
Min livsfilosofi, däremot, tycker jag är ganska så intressant. Vill gärna tro att när vi dör, så dör vi inte helt. Tror att själen på något sätt lever vidare. Nu menar jag inte att vi återföds som en hund eller ett bi eller något sånt. Men vad händer egentligen med ens själ när man går bort. Den kan ju inte bara sluta finnas, eller? Misstro mig nu inte, jag tror inte på spöken eller onda andar eller något sånt. Utan mer att man återföds som en annan person, med andra möjligheter, andra chanser. Tror inte heller att man kommer att återfödas på samma ställe som man varit i i ett tidigare liv, alltså kommer du inte träffa en människa och tänka "fan jag känner igen henne, undra om hon heter Lisa".
Det är rätt roligt att tänka på att själen återföds. Brukar alltid säga att jag ska bli plastikkirurg i mitt nästa liv. Ett ganska så annorlunda intresse som jag har kan man väl säga. Jag har i alla fall en ursäkt till att titta på alla sjukhusserier som går på tv:n - en perfekt förberedelse inför nästa liv.
